Eftersom jag inte har min pojkvän hos mig denna ensamma lördagskväll för första gången på jag vet inte hur länge så bestämde jag mig att sticka ut och springa, sprsng i ungefär 20 minuter sen körde jag lite styrka i 30 minuter. SkönT ! :D

har tänkt också när jag har varit igång de senaste dagarna att den här skadan kanske är en fördel för mig. 

Visst, ingen fördel kanske att slita av korsbanden och krossa meniskerna och få operera, men jag känner nu, efter de här tuffa första året som gått så kan jag äntligen känna att när jag väl kommer tillbaka till fotbollen, så kommer jag ha bättre kondition och vara starkare än tidigare. Både psykiskt och fysiskt.

 

Den här skadan har gjort mig starkare i psyket och jag kommer nog inte gnälla för småsaker när jag väl sätter igång!

Förut såg jag denna skada som en motgång, funderade till och med på att lägga av med fotollen. Det var väldigt tufft de första året innan operationen och 3 månader efter med både psyket och knät. Vet inte hur många gånger jag har gråtit för att jag inte kunde göra och vara med på de saker som man ville på grund av att knät inte höll för det. Men nu är det mer som en chans att bli en starkare fotbollsspelare, med myyyyyyycket bättre kondis ;)

Jag har ett mål, att komma tillbaka till fotbollsplanen! när den dagen kommer, är mitt liv perfekt med en sport jag älskar och en person som betyder mer för mig än vad jag någonsin kunnat tänka mig, två fina familjer och underbara vänner. :) Allt som jag älskar! 

 

Kram, ta vara på er !