Godmorgon!

 

Igår åkte jag till rehabcentret i Skövde för att göra ett styrketest, sista jag gjorde det så körde vi både hopptest och styrketest. men denna gången slapp jag göra hopptestet eftersom jag klarade av det sist. 

 

Värmde upp och gjorde lite övningar för att mjuka upp och förbereda knät. 

Sen satte vi igång! Gjorde endast 2 olika saker men det tog lite tid ändå.

Sen senaste gången jag gjorde det (December 2012) så har styrkan ökat mycket i mitt vänstra ben och jag fick klartecken att snöra på mg fotbollsskorna igen och köra på. Dock skulle jag ta det ganska lungt i början och känna efter men ÄNDÅ! Efter 2 år utan fotoll så får jag äntligen börja spela igen. 

Idag har vi träning på Energi i Skövde men på torsdag ska jag känna på planen! 

 

När jag kom hem åkte jag ner och köpte glass till hela familjen då både Jenny och Tobias kom hem hit. För en gångs skull var hela familjen samlad på våran altan i solskenet :)

 

 

 

Jag har haft en dålig träningsvecka då knät inte hållt utan har haft smärta när man kört benövningar och sprungit.

 Jag har just ikväll röriga tankar och vet inte vad jag känner. En del av mig säger att jag ska ge upp och ta det som det kommer. Ge upp fotbollen för att knät kommer aldrig att bli helt bra, kommer alltid ha ont i det. En annan del säger att jag ska fortsätta kämpa och jag vet själv och känner det i kroppen att det är nära för fotbolls comeback. Det taggar mig till att fortsätta, även när man har beställt nya copa mundal skor med laget, dom kan man ju bara inte kasta bort. Och jag är nu på upploppet av min långa resa, bygga muskler. Det är det enda som är kvar. Men jag har inget tålamod, måste lära mig att skaffa detta. 

 

Viljan till fotbollsplanen är starkast. 

Det är bara att se frammåt, hoppas och tro att jag kommer dit så fort som möjligt.. 

Eftersom jag inte har min pojkvän hos mig denna ensamma lördagskväll för första gången på jag vet inte hur länge så bestämde jag mig att sticka ut och springa, sprsng i ungefär 20 minuter sen körde jag lite styrka i 30 minuter. SkönT ! :D

har tänkt också när jag har varit igång de senaste dagarna att den här skadan kanske är en fördel för mig. 

Visst, ingen fördel kanske att slita av korsbanden och krossa meniskerna och få operera, men jag känner nu, efter de här tuffa första året som gått så kan jag äntligen känna att när jag väl kommer tillbaka till fotbollen, så kommer jag ha bättre kondition och vara starkare än tidigare. Både psykiskt och fysiskt.

 

Den här skadan har gjort mig starkare i psyket och jag kommer nog inte gnälla för småsaker när jag väl sätter igång!

Förut såg jag denna skada som en motgång, funderade till och med på att lägga av med fotollen. Det var väldigt tufft de första året innan operationen och 3 månader efter med både psyket och knät. Vet inte hur många gånger jag har gråtit för att jag inte kunde göra och vara med på de saker som man ville på grund av att knät inte höll för det. Men nu är det mer som en chans att bli en starkare fotbollsspelare, med myyyyyyycket bättre kondis ;)

Jag har ett mål, att komma tillbaka till fotbollsplanen! när den dagen kommer, är mitt liv perfekt med en sport jag älskar och en person som betyder mer för mig än vad jag någonsin kunnat tänka mig, två fina familjer och underbara vänner. :) Allt som jag älskar! 

 

Kram, ta vara på er ! 

 

besviken när Ungern gjorde mål men trodde faktiskt att sverige kunde komma tillbaka! och det gjorde dom via Chippen!

började slappna av mot slutet och BANG. mål för Ungerns del...

Sverige spelar bra stora perioder och har grymt bra passningsspel och några misstag som Ungern utnyttjar..

Tycker att Christian "Chippen" Wilhelmsson jobbar bra och kämpar på hela matchen och gör grymt bra ifrån sig!

Rasmus Elm kommer in i andra halvlek och lyfter med sig hela landslaget och Sverige kommer tillbaka efter svag avslutning av första och svag början av andra halvlek.

STORT PLUS till dom!

Tyvärr så hatar google mig och vägrar visa bilderna när man klickar på dom så det blir bilder från fb i deras respektives lag.